Att börja släktforska är enklare än många tror, och det mesta du behöver finns gratis på nätet. Den här guiden visar hur du tar dina första steg, vilka svenska arkivkällor som är värda att känna till och hur du undviker de vanligaste nybörjarfällorna. Du behöver varken förkunskaper eller dyra abonnemang för att komma i gång.
Börja med dig själv och arbeta bakåt
Den gyllene regeln inom släktforskning är att börja med det du redan vet och arbeta bakåt i tiden, en generation i taget. Skriv ner dina egna uppgifter, sedan dina föräldrar, mor- och farföräldrar. Prata med äldre släktingar medan du har chansen. De bär ofta på namn, årtal och berättelser som inte finns i något arkiv. Spela gärna in samtalen och anteckna var personer är födda, eftersom födelseförsamlingen är nyckeln till att hitta dem i kyrkböckerna.
Ett bra första dokument är ett personbevis. Ett personbevis är ett utdrag ur folkbokföringsregistret. Med e-legitimation kan du logga in hos Skatteverket och skriva ut ett personbevis med dina egna uppgifter. Personbevis med uppgifter om andra personer beställs i stället per post och levereras inom några arbetsdagar.
Riksarkivet, den gratis grunden
Den viktigaste gratistjänsten är Riksarkivets Digitala forskarsalen. Det är kostnadsfritt att skapa ett användarkonto och att använda Riksarkivets tjänster, och här finns digitaliserade kyrkböcker, kartor, skattelängder, militära rullor och bouppteckningar. Materialet omfattar tiotals miljoner skannade arkivbilder. Tidigare användes namnet SVAR för delar av detta, men den nuvarande söktjänsten heter Digitala forskarsalen.
Riksarkivet har också en sökbar databas med folkräkningar. Här kan du gratis söka bland miljontals personer vid de folkräkningar som gjordes mellan 1860 och 1930. Tänk på att 1930 års folkräkning av integritetsskäl bara visar personer som är äldre än hundra år. Folkräkningarna är ett tacksamt ställe att börja på, eftersom du kan söka direkt på namn i stället för att bläddra dig fram sida för sida.
Vad är kyrkböcker?
Fram till 1991 skötte Svenska kyrkan folkbokföringen, och prästerna förde noga bok över församlingens invånare. Dessa kyrkböcker är släktforskningens ryggrad. De omfattar bland annat födelse- och dopböcker, vigselböcker, död- och begravningsböcker, in- och utflyttningslängder samt husförhörslängder. Husförhörslängden är särskilt värdefull, eftersom den listar alla i ett hushåll och följer dem över tid.
Med en födelseort och ett ungefärligt årtal kan du slå upp en person i rätt församlings födelsebok, hitta föräldrarnas namn och därifrån fortsätta bakåt. På så vis växer släktträdet steg för steg. Vill du lära dig mer om hur böckerna är uppbyggda och hur du tyder den gamla handstilen kan du läsa vidare i vår guide om att söka i kyrkböcker online.
Behöver du betala för något?
Du kommer mycket långt helt gratis med Riksarkivet. Många väljer ändå att komplettera med en betaltjänst. ArkivDigital är en svensk kommersiell tjänst med över hundra miljoner bilder av kyrkböcker, bouppteckningar och mantalslängder, ofta fotograferade i färg, vilket kan göra svårlästa sidor lättare att tyda. Tjänsten kräver abonnemang, och aktuellt pris hittar du på deras egen webbplats.
Ett annat användbart verktyg är Sveriges dödbok, som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund. Den samlar uppgifter om miljontals avlidna i Sverige från 1800-talet och framåt och är ett snabbt sätt att hitta dödsdatum och födelseort för personer i nyare tid.
Tre råd på vägen
- Anteckna alltid var du hittade en uppgift. En källhänvisning till församling, boktyp och sida gör att du kan gå tillbaka och dubbelkolla.
- Lita inte blint på namnlikheter. Samma namn återkom ofta i en bygd. Kontrollera födelsedatum och föräldrar innan du knyter ihop två personer.
- Ha tålamod med stavningen. Namn och orter stavades olika genom åren, och prästens handstil tar lite tid att vänja sig vid.
Med dessa verktyg och lite nyfikenhet är du redo att börja. Varje uppslag i en gammal kyrkbok kan öppna en ny gren i din släkt, och snart har du byggt en historia som är värd att föra vidare.