Få kapitel i den svenska historien har satt så djupa spår i släktträden som den stora utvandringen. Mellan artonhundratrettiotalet och nittonhundratrettiotalet lämnade omkring 1,3 miljoner svenskar landet, de allra flesta med kurs mot Nordamerika. Nästan varje svensk släkt har en gren som försvann över Atlanten, en farbror, en syster eller en hel familj som plötsligt slutar dyka upp i kyrkböckerna. Att hitta dem igen är ett av släktforskningens mest gripande äventyr.
I den här guiden går vi igenom varför så många utvandrade, vilka svenska källor som hjälper dig att spåra dem och hur du följer en förfader hela vägen från hembyn till den nya världen.
Den stora utvandringen i korthet
Utvandringen tog fart på allvar under artonhundratalets senare hälft. Missväxt och hungersnöd, fattigdom på landsbygden, religiöst och politiskt missnöje samt löften om billig jord i Amerika drev miljoner människor att söka ett nytt liv. Strömmen fortsatte, med upp- och nedgångar, in på nittonhundratalet innan den mattades av. Resultatet blev att en stor del av en hel generation flyttade utomlands, något som påverkade både de byar de lämnade och de samhällen de byggde upp på andra sidan havet.
Svenska källor för att spåra utvandrare
Det fina med svensk emigrationsforskning är att utvandringen dokumenterades omsorgsfullt på hemmaplan. Innan du letar i amerikanska arkiv lönar det sig nästan alltid att börja i de svenska källorna.
Utflyttningslängder och flyttningsbetyg
När någon flyttade från en församling antecknades det i kyrkans utflyttningslängd, och den utflyttande fick ett flyttningsbetyg. För utvandrare står det ofta ett resmål angivet, till exempel Nordamerika. Utflyttningslängden talar om vilket år personen lämnade socknen och blir därför en naturlig startpunkt. Riksarkivets digitala material bygger till stor del på just den legala emigrationen, alltså personer som begärde flyttningsbetyg i samband med att de reste.
Poliskammarens emigrantlistor
De flesta utvandrare reste via en utskeppningshamn, oftast Göteborg. Stadens poliskammare förde listor över emigranter som visar namn, hemort, ålder och destination. Liknande listor finns även från Malmö. De här hamnlistorna är ovärderliga eftersom de fångar resenären i själva avresan.
Passagerarlistor
Passagerarlistor från rederierna registrerade vilka som gick ombord på fartygen. De kan bekräfta avresedatum, fartygets namn och resmål, och utgör en viktig länk mellan utflyttningslängden hemma och ankomsten i den nya världen.
Databaser som samlar uppgifterna
Mycket av det här källmaterialet har sammanställts i sökbara databaser, vilket sparar enormt med tid. Bland de mest använda finns:
- Emigranten Populär. En omfattande databas som bland annat innehåller passagerarlistor med över en miljon emigranter, främst med Nordamerika som mål.
- Emibas. En emigrantdatabas som bygger på uppgifter ur kyrkböckerna och kopplar samman utvandrare med deras hemförsamlingar.
- Riksarkivets samlingar. Riksarkivet tillhandahåller digitaliserade originaldokument i form av listor, register, statistik och brevsamlingar om emigrationen.
En bra utgångspunkt är Riksarkivets ämnesområde om emigration, som samlar källor och vägledning på ett ställe.
Så följer du en utvandrare steg för steg
- Hitta avresan i kyrkboken. Leta i hemförsamlingens utflyttningslängd efter året personen lämnade socknen och vilket resmål som angavs.
- Sök i hamnlistorna. Använd Göteborgs eller Malmös poliskammarlistor för att bekräfta avresan och hitta fartyg och destination.
- Följ resan i passagerarlistorna. Knyt ihop avresan med en passagerarlista för att fastställa när och hur personen reste.
- Fortsätt i amerikanska källor. När du vet ankomsthamn och ungefärligt år kan du gå vidare i amerikanska folkräkningar och ankomstregister för att följa personen i det nya landet.
Ett vanligt hinder är att namn ändrades. Många svenskar förenklade sina efternamn eller bytte stavning i Amerika, och förnamn anpassades till engelska. Var beredd på att leta efter varianter av det namn du känner till.
Knyt ihop utvandringen med din övriga forskning
Utvandringsforskning bygger vidare på de källor du redan använder hemma. Det är i kyrkböckerna du hittar själva avresan, så börja gärna med vår guide om hur du söker i kyrkböcker online. Är du ny som släktforskare är det klokt att först läsa vår genomgång av hur du börjar släktforska, så att du känner igen längderna och begreppen innan du ger dig ut på jakt efter dina utvandrade släktingar.
Sammanfattning
Den stora utvandringen tog omkring 1,3 miljoner svenskar till framför allt Nordamerika mellan artonhundratalet och nittonhundratrettiotalet, och spåren finns kvar i nästan varje släktträd. Tack vare flit i de svenska arkiven kan du följa en förfader från utflyttningslängden i hembyn, via poliskammarens emigrantlistor och passagerarlistorna, ut i den stora världen. Med databaser som Emigranten Populär och Emibas, och Riksarkivets digitaliserade material, är resan från en lucka i kyrkboken till ett namn på en passagerarlista närmare än någonsin. Räkna med att namn kan ha ändrats på vägen, och du har goda chanser att återfinna den gren av släkten som en gång försvann över Atlanten.