Bild: Attributed to David Frumerie / After Jacob Binck, Public domain, via Wikimedia Commons
Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni 1523, och hans ätt satt sedan kvar på Sveriges tron i 131 år. Efter honom regerade sönerna Erik XIV och Johan III och sedan sonsonen Sigismund, som också var kung av Polen. Därefter kom Gustav Vasas yngste son Karl IX, hans son Gustav II Adolf och till sist Gustav II Adolfs dotter Kristina. När Kristina abdikerade 1654 gick kronan till hennes kusin Karl X Gustav, och med honom tog en ny ätt över.
Västerås arvförening 1544 gjorde kronan ärftlig
Under medeltiden var kungamakten inte ärftlig i formell mening. Gustav Vasa gjorde landet till ett arvkungadöme med agnatisk tronföljd, det vill säga att den förstfödde sonen skulle efterträda sin far. Arvriket proklamerades vid arvhyllningen i Örebro vid nyåret 1540, och genom Västerås arvförening i januari 1544 blev kungens söner arvfurstar.
Arvföreningen förklarar varför kronan stannade hos Gustav Vasas söner och sonsöner, och varför det krävdes en ny regel innan en dotter kunde ärva.
Gustav Vasas tre äktenskap gav honom tre kungasöner
Gustav Vasa föddes troligen den 12 maj 1496 på Lindholmens gods i Orkesta, som son till riksrådet Erik Johansson (Vasa) och Cecilia Månsdotter. Han var gift tre gånger.
Första hustrun var Katarina av Sachsen-Lauenburg, som han gifte sig med 1531. Den 13 december 1533 födde hon sonen Erik, och i september 1535 dog hon.
Ett år efter hennes död gifte sig kungen med den svenska adelsdamen Margareta Leijonhufvud. Under 15 års äktenskap födde hon tio barn, av vilka åtta nådde vuxen ålder: Johan, Katarina, Cecilia, Magnus, Anna, Sofia, Elisabet och Karl. Två av dem, Johan och Karl, blev kungar.
Margareta dog 1551, och året därpå gifte sig Gustav Vasa med hennes systerdotter Katarina Stenbock. Det äktenskapet blev barnlöst. Gustav Vasa dog på Stockholms slott den 29 september 1560.
Erik XIV störtades av halvbröderna Johan och Karl
Erik XIV blev kung vid faderns död 1560 och kröntes i Uppsala domkyrka året därpå. Efter en konflikt med halvbröderna tog Johan och Karl honom till fånga den 29 september 1568. Riksdagen avsatte honom i januari 1569, och han dog i fångenskap på Örbyhus 1577.
Johan III, född 1537 och äldst av barnen i Gustav Vasas andra äktenskap, utropades till kung den 30 september 1568. Han gifte sig med den polska prinsessan Katarina Jagellonica, dotter till kung Sigismund I av Polen. Genom henne fick Vasaätten en väg in i Polen.
Sigismund bar två kronor och förlorade den svenska 1599
Sigismund, son till Johan III och Katarina Jagellonica, föddes på Gripsholms slott 1566. Han valdes till kung av Polen 1587 och blev kung av Sverige när fadern dog 1592. Han var katolik, och i hans frånvaro styrde farbrodern hertig Karl landet. Sigismunds försök att återinföra katolicismen i Sverige misslyckades.
Hertig Karl besegrade Sigismund vid Stångebro den 25 september 1598, och den 24 juli 1599 avsattes Sigismund som svensk kung. Ständerna höll ändå dörren öppen för sonen Vladislav. Villkoret var att Sigismund sände honom till Sverige, där han skulle uppfostras i den evangeliska läran och hyllas som kung. Det skedde aldrig.
Den polska Vasagrenen släppte anspråken på Sverige 1660
Sigismund regerade i Polen till sin död i Warszawa 1632. På dödsbädden förklarade han Vladislav som den rättmätige arvingen till Sveriges krona, och förklaringen fördes in i en testamentsurkund.
Vladislav IV, född 1595 som son till Sigismund och Anna av Habsburg, blev kung av Polen 1632 och bar titeln kung av Sverige utan att någonsin regera där. Han dog 1648. Brodern Johan II Kasimir valdes då till kung av Polen. Vid freden i Oliva 1660 gav han upp alla arvskrav på Sverige, och 1668 abdikerade han och flyttade till Frankrike. Han dog 1672.
Arvföreningen i Norrköping 1604 flyttade tronen till Karl IX:s linje
Karl IX, född 1550 och Gustav Vasas yngste son, styrde först som riksföreståndare. Han tvekade länge inför kungatiteln, eftersom han själv höll fast vid faderns arvförening.
En arvinge stod fortfarande i vägen: hertig Johan av Östergötland, Sigismunds yngre halvbror. Vid riksdagen 1604 avsade sig hertig Johan sin rätt, och den nya arvföreningen gav Karls linje företräde. Karl IX kröntes i Uppsala 1607 och dog 1611.
Karl IX var gift två gånger. Med Maria av Pfalz fick han dottern Katarina, född 1584. Med Kristina av Holstein-Gottorp fick han sonen Gustav Adolf, född på Stockholms slott den 9 december 1594.
Kristina kunde ärva tronen tack vare Norrköpings arvförening 1604
Gustav II Adolf blev kung vid faderns död 1611 och gifte sig 1620 med Maria Eleonora av Brandenburg. En dotter föddes 1623 men dog snart, och ett barn föddes dött 1625. År 1626 föddes det enda barn som överlevde, Kristina.
Med agnatisk tronföljd kunde en dotter inte ärva tronen. Men redan vid en riksdag i Stockholm 1590 hade Johan III fått igenom en ny arvförening som utsträckte arvsföljden till kvinnolinjen, om ingen arvfurste fanns i livet. Norrköpings arvförening 1604 utsträckte arvsrätten till kvinnliga arvingar om manlig avkomma saknades. När Gustav II Adolf stupade vid Lützen den 6 november 1632 blev därför Kristina drottning, inte ens sex år gammal. En förmyndarstyrelse med rikskanslern Axel Oxenstierna styrde till 1644, då hon själv tog över, och hon kröntes 1650.
Kusinen Karl X Gustav förde kronan till den pfalziska ätten
Karl IX:s dotter Katarina gifte sig 1615 med pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken. Familjen flyttade till Sverige och hölls i reserv för tronföljden. Deras son Karl Gustav föddes på Nyköpingshus den 8 november 1622. Hans mor var Gustav II Adolfs halvsyster, och han var därmed kusin till Kristina.
Kristina förblev ogift. Vid riksdagen 1649 föreslog hon att kusinen skulle utses till tronföljare, och 1650 godtog ständerna honom och hans manliga bröstarvingar som arvfurstar. Den 6 juni 1654 abdikerade hon i Uppsala, och samma dag kröntes Karl X Gustav där. Hon övergick till katolicismen och dog i Rom 1689.
Karl X Gustav var Gustav Vasas ättling på mödernet. Ätten räknas på fädernet, och därför inleder han den pfalziska ättens tid på Sveriges tron.
Vasaättens släktträd har sju regenter på 131 år
Trädet följer de led som bär tronen, och kungar och drottningar är markerade med regeringsår.
Regeringsåren följer hovets regentlängd. Dagens kungahus har ett eget träd: släktträdet för ätten Bernadotte börjar med Karl XIV Johan, som valdes till tronföljare 1810.
Senast faktagranskad: 24 oktober 2026